Skolpsykologen om psykisk ohälsa
Distansstudier, att arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans till andra fungerar bra för vissa medan andra lider. Förändringar som coronapandemin för med sig kan vara psykiskt påfrestande för både elever och lärare.
En av två skolpsykologer i Ljusdal, Olle af Klintberg, berättar om problemen och tipsar om hur man kan ta sig ur oroskänslorna.
- Jobbet och skolan är en väldigt viktig plats för många, och när det blir en sådan här stor förändring tar det en stund innan man lär sig att hitta i det nya landskapet, säger han.
Vilka är varningssignalerna för psykisk ohälsa?
- En tydlig varningssignal är att man inte tycker att saker känns lustfyllda eller meningsfulla längre. Man tappar styrfart och motor i tillvaron, säger skolpsykologen.
- Det är paradoxalt, men när man tycker att det är som jobbigast att prata med någon, det är då man kanske behöver det allra mest.
Olle af Klintberg uppfattar att många är rädda för ensamhet, men vill poängtera att det inte alls behöver vara negativt att umgås med sig själv ibland. Osäkerhet i hur länge den här unika situationen ska hålla i sig är en bidragande faktor till rädslan.
Skolpsykologen säger också att många kan känna sig oroliga under pandemin, men att oroskänslan också är ett sundhetstecken.
- Hjärnan är en överlevnadsmaskin. Den skickar hela tiden förslag på saker som kan gå åt helskotta: "Tänk om jag gör bort mig eller tänk om någon skrattar åt mig” Sedan är det upp till oss att bedöma situationerna, säger han.
Hur tar man sig ur oroskänslorna när man sitter hemma på distans och arbetar eller pluggar?
- Skapa struktur. Tänk att denna situation inte är för evigt. Gör ditt eget hemmakontor för att skilja på arbete och fritid, ta pauser och gå ut i friska luften. Det finns också mycket träning på internet, man kan köra yoga eller styrketräningspass. Den fysiska aktiviteten är en räddning, säger han.
Olle af Klintberg säger också att människor behöver människor, och tack vare den digitala tekniken är det möjligt trots rekommendationer om fysisk distansering.
- Man får ordna ett virtuellt lunchrum där man kan tjabba lite grann med varandra, säger han.
Olle af Klintberg tipsar om hur du kan skapa fokus och struktur:
- I Pomodoro-metoden gör du så här: Ställ en klocka på 25 minuter. Stäng alla tv:n och alla flikar på datorn utom de du jobbar med, stäng av musik och ha bara fullt fokus på det du ska göra. När klockan ringer, ta en paus på ungefär fem minuter. 25 minuter är ganska kort, men tillräckligt för att komma in i uppgiften. Det blir kvalitet framför kvantitet.
Relaterad sida:
Pomodoro-metoden: https://www.youtube.com/watch?v=s_ARmMJlEXU
Fråga från orolig förälder till ett barn som studerar på distans:
- Mitt barn umgås inte med någon och känner oro/håglöshet inför framtiden. Det är inte lätt att gå ut sista terminen när läget är som det är. En del elever har lite svårt för att hålla kontakten med varandra. Att studenten med tillhörande aktiviteter som de länge sett fram emot, kan ställas in tar också hårt.
Skolpsykologen svarar:
- Det verkligen kan vara svårt för en förälder att hjälpa sitt barn på ”rätt” sätt. Det bygger mycket på hur deras relation ser ut. Ungdomen är på väg att bli vuxen och behöver få känna att hen kan börja ta hand om sig själv. Om föräldern tar för stor bit av ansvaret så kommer ungdomen kanske att känna sig förminskad. Samtidigt så kommer föräldern alltid att vara förälder, och kan ge hen trygghet även när hen blir en ung vuxen.
- Föräldern kanske kan fråga sig hur hen hade hjälp en annan person som behöver hjälp?
Dela denna sida: